Funderingar i juletid.
Nu närmar sig julhelgen med stormsteg.Kan inte låta bli att tänka på hur jag hade det förr(låter som om jag är lastgammal).Då städades hela huset från källare till vind,all mat lagades, köttbullar rullades,skinka, brunkål,sill skulle läggas in,ugnsomelett mm, alla kakor bakades och då var det inte bara ett par sorter,nej det var struvor,klenetter,pepparkakor,lussekattor,mandelmusslor,nötkakor.cocoskakor mm.och allt matbröd och julgodis.Hur hann jag? Även då jobbade jag heltid,tre barn i skolålder med allt vad det innebär av avslutningar på alla deras aktiviteter.Usch,jag blir slutkörd av att bara tänka på det.Julafton firades alltid hos oss tillsammans med dåvarande makens föräldrar och hans bägge bröder,varav den ene hade fru och två barn,med andra ord så var huset fullt.Ska väl tillägga att gästerna kom tomhänta.För att nu fortsätta att vara gnällig, så kom de lagom till Kalle Anka,bänkade sig i soffan,medan jag höll på i köket.Inte ens maken hjälpte till,den ende som frågade om jag ville ha hjälp var den äldste sonen.När TV-programet var slut,fick jag frågan om jag behövde hjälp,men då var det mesta klart.Jag försökte en jul att själv också titta på Kalle, men det enda som hände var att vi åt senare,för någon hjälp fick jag inte,bara komentaren"Hinner vi äta innan Tomten kommer?"Så det gjorde jag inte om.Nej,nu ska jag inte beklaga mig över det,det är historia nu.Numera bakar jag bara bullar och bröd som fungerar som julklappar till Britt och hennes töser,ja, lite blir det till mig också.Nu tror ni kanske att jag avskyr julen,men det gör jag inte.Jag slipper all jäkt och stress,kan ta det lugnt och bara njuta.Pyntar gör jag som vanligt ett par dagar innan julafton,visst det blir kanske inte som jag egentligen vill,hade kunnat vara utan girlangerna i köket t.ex. men se, det gick inte, trots att barnen är vuxna så ska de vara på plats "det har alltid varit girlanger i köket och så ska det vara". Att jag sen med livet som insats klänger som en apa för att få dem på plats räknas liksom inte.Men,men vad gör man inte för sina älskade barn.När allt är pyntat och klart, sätter jag mig med en kopp kaffe och bara NJUTER.
Denna julen ska vi vara här hos mig.Men det blir "knytkalas",skönt det, för alla har ju att göra hemma och det blir dyrt också om en ska stå för alltsammans.
Detta inlägget blev långt, men det är skönt att skriva av sig mellanåt.
Julefrid på er.
Ha´de
Kommentarer
Trackback